Category Archives: Vietnam

En mindre bra dag : )

Vi verkligen njöt av de sista timmarna i Sapa, av fejksolen inne på rummet, de mysiga täckena och av att inte ha något dåligt samvete av att sitta inomhus eftersom vädret ändå inte var tiptop ute. Det blev ytterligare en filmkväll, en otroligt lyckad sådan! Har du inte sett filmen “About time” så GÖR DET!!! Den är helt fantastiskt mysig!

Helt klart min nya favoritfilm!
Helt klart min nya favoritfilm!

Ny dag och nytt resmål. Vi åkte minibuss från Sapa till en öde liten by, Dien Bien, en timma från gränsen till Laos. Resan dit var något av en mardröm för min del. Vi satt hoptryckta längst bak i en överfull minibuss och trots att jag besökt toaletten precis innan vi åkte tog det inte lång stund innan kände mig oerhört kissnödig igen. Timmarna gick och bussen studsade fram på de kringelkrokiga vägarna som slingrade sig högt genom bergstopparna, hälften asfalterade, hälften gropiga jordvägar. Nog för att vyerna var fantastiska med de djupa, gröna dalarna, floden längst ner och bergen som växte om varandra bort till horisonten. Jag försökte verkligen fokusera på detta, men oron gick över i ren panik när vi hade suttit där i nästan fem timmar och ett tag trodde jag faktiskt att blåsan skulle brista i magen på mig! Jag frågade förtvivlat om någon kunde be chauffören att stanna, men ingen ville förstå mig. Tillslut, efter kanske ytterligare en timma stannade vi vid en liten lokal restaurang, och himmel vilken lättnad! Jag klarade det!

Detta var vad jag drömde om på den där bussen! Visste inte då att jag i framtiden faktiskt skulle få besöka en så vacker toalett! (Mellan Luang Prabang och Vang Vieng i Laos)
Detta var vad jag drömde om på den där bussen… Visste inte då att jag i framtiden faktiskt skulle få besöka en så vacker toalett! (Mellan Luang Prabang och Vang Vieng i Laos)

Resten av resan gick bra men när vi kom fram möttes vi av nästa problem; det gick inga fler bussar till Laos den dagen. Vi hade verkligen utnyttjat våra 15 dagar på vårt vietnamesiska visum in i det sista och idag var det redan vår sista dag att ta oss över gränsen. Lite oroliga gick vi igenom de olika alternativen och insåg att vår enda möjlighet att ta oss till Laos idag var att ta en taxi… det innebar att vi lämnade åt ödet hur vi skulle ta oss vidare från gränsen till nästa by i Laos, något vi inte kände oss helt trygga med. Efter många om och men bestämde vi oss för att ta risken att överskrida visumet med en dag och hoppades på att vi i värsta fall kunde betala oss ur knipan. För oss betydde det att vi valde det säkrare före det helt osäkra och vårt beslut visade sig vara det bästa vi kunde gjort! Vid gränsen påpekade de att vi överskridit vårt visum, de log, gav oss våra pass och vinkade förbi oss! PHEW! Hade vi tagit en taxi hade vi fått gå de 6km från Vietnams tullstation till Laos tullstation och efter det fanns det heller ingen transport till nästa by… vet faktiskt inte vad vi hade gjort. Så BRA att det blev som det blev : ) Trots att det gick så bra tillslut försöker jag intala mig själv om att jag lärt mig en läxa: Utmana inte ödet när det gäller visum!

De spektakulära risfälten i Sapa

Eftersom vi blev inspirerade av ett vykort att ta oss till denna plats blev det givetvis obligatoriskt för oss att ge oss ut på vandring i de imponerande landskapet. Vi hyrde en guid för dagen, Sunny, som tog oss med genom risfälten och berättade för oss om de små byarna vi passerade. Sunny var en nygift man och verkade fortfarande relativt nyförälskad. Han berättade mer än gärna om hur det gick till när han friade till sin flickvän och hur han rodnade när han skulle erkänna sin kärlek till henne för första gången : ) Han berättade också hur bybefolkningen traditionellt strålar samman på lördagskvällarna för att hitta sin livspartner och hur männen förväntas kidnappa sin kvinna för att hålla henne fången i tre dagar. Kvinnan, som i själva verkat endast är 14-15 år, förväntas göra motstånd för att inte verka lättfångad och blir därmed bortburen av flera av pojkens vänner hem till pojkens föräldrahem. Det finns såklart regler för hur denna tradition skall fortlöpa, flickan får endast tillbringa sin fångenskap i sällskap med den kvinnliga sidan av pojkens familj under de tre dagarna och undertiden har pojken i uppgift att gå till flickans familj för att övertala dem om att han är ett bra kap för deras dotter. Dessutom har flickan möjlighet att efter de tre dagarna trots allt tacka nej till giftermålet om hon så önskar. Det tyckte jag och Veronica kändes tryggt!

Här är  vi med vår glade guide!
Här är vi med vår glade guide!

Utöver Sunny fick vi sällskap av två kvinnor från Black H’mong byn. De hade sina traditionella kläder på sig, svarta kjolar som slutar precis över knäna, benvärmare med färglada detaljer och färglada sjalar över axlarna. Istället för ryggsäckar bar de varsin flätad korg på ryggen, charmigt! Sunny berättade att de kvinnor som hade hela håret uppsatt, hattar eller färglada sjalar på huvudet var gifta kvinnor. De ogifta kvinnorna satte upp håret i långa hästsvansar. Smidigt va?!

Här är ett helt gäng Black H´mong människor
Här är ett helt gäng Black H’mong människor
Detta är delat av marijana plantan som de använder till att väva eller sy kläder : ) Kul att den plantan kan göra lite nytta också!
Detta är delat av marijana plantan som de använder till att väva eller sy kläder : ) Kul att den plantan kan göra lite nytta också!

Trots att dimman även denna dag låg som ett tungt täcke mellan bergen skymtade vi de fantastiska vyerna emellanåt medan vi vandrade ner genom risfäletn. Luften var kall och härlig att andas, vi var båda glada att vi hade tagit på oss våra varma kläder! Vandringen tog sammanlagt kanske fyra timmar och vi träffade på människor från tre av de totalt sex olika folkgrupperna i och runt om Sapa. Den första gruppen, Black H’mong, är den som kanske är minst utvecklad vad jag förstår. De, vad ska man säga, avgudar(?) katter och därför avskyr eller avvisar de vatten. Naturligtvis dricker de och lagar mat med vatten, men de tvättar sig sällan. Förr kanske de tvättade kroppen en gång i halvåret medan de idag kanske tvättar sig upp mot en gång i veckan, i alla fall ungdomarna som ska ut och hitta sin blivande : ) Detta gör det lätt att se vilken by barnen tillhör eftersom de är mycket skitiga och har smutsiga kläder på sig.

Fantastiska vyer!
Alltså, det var riktigt läckert! Borde dock komma tillbaka i regnsäsong när dimman inte är lika tung och när risfälten grönskar : )
Magnifikt!
Magnifikt!
Nu i torrperioden passar folket på att bränna risfälten för att nollställa dem inför nästa säsong
Nu i torrperioden passar folket på att bränna risfälten för att nollställa dem inför nästa säsong
Typiskt Black H'mong barn
Ett typiskt Black H’mong barn

Ett annat folkslag vi stötte på var Red H’mong folket. Deras by ligger egentligen norr om Sapa, men vi fick följe av ett helt gäng på vår vandring eftersom de ville sälja grejer till oss. Jag vet egentligen inte så mycket mer om dem än att de vanligtvis bär röda detaljer på sina kläder, sjalar och hattar.

Rödluvorna : )
Så här ser de ut, rödluvorna : )

Det tredje och sista folkslaget vi stötte på har jag tyvärr glömt namnet på. Men de människorna skiljer sig mycket från de andra eftersom de prioriterar skola och utbildning och därför anses mycket intelligenta. De har även andra sätt att tjäna sina pengar på i jämförelse med de andra byarna som bara försöker sälja souvenirer till turister. Till exempel anordnar de homestay åt turister, tillverka rökelser som de kan sälja osv. De har inte heller något emot vatten och är därmed ett mycket renligt folk. Det var verkligen en markant skillnad att komma från Black H’mong byn till den här byn, människorna var (speciellt barnen) rena och hade rena kläder på sig, folket var företagsamma, organiserade och tillmötesgående. Inte för att Black H’mong folket var otrevliga på något sätt, men de var väldigt på!

Sunny slog vad om att vi inte skulle klara av att bära den där korgen. Jag är glad att vi slapp bevisa att han troligtvis hade rätt : )
Sunny slog vad om att vi inte skulle klara av att bära den där korgen. Jag är glad att vi slapp bevisa att han troligtvis hade rätt : )
Veronica hade svårt att motstå de små barnens inövade ramsor om att vi skulle köpa deras armband.
Veronica hade svårt att motstå de små barnens inövade ramsor om att vi skulle köpa deras armband.
Vi besökte en skola också... de hade precis ätit lunch när vi kom : )
Vi besökte en skola också… de hade precis ätit lunch när vi kom : )
Hos en av familjerna som driver homestay blev vi bjudna på en stekt Sticky Rice kaka med något slags grisfett i. Jag tyckte mycket om!
Hos en av familjerna som driver homestay blev vi bjudna på en stekt Sticky Rice kaka med något slags grisfett i. Jag tyckte mycket om!
Vi var mycket nöjda med vandringen och skulle varmt rekommendera denna lilla guldklimp till by för den som vill se en annan sida av Vietnam!
Vi var mycket nöjda med vandringen och skulle varmt rekommendera denna lilla guldklimp till område för den som vill se en annan sida av Vietnam!

Bort från stadsråttorna

Vi är glada att vi bara tillbringade en natt i den hetsiga staden Hanoi, och ännu gladare var vi att få lämna stället när vi på morgonen upptäckte att vi haft jordnötsälskande råttor på rummet medan vi sov! Nästa stopp var Sapa, en liten bergsby som vi bestämde oss för att besöka efter att vi sett detta vackra vykort på gatorna i Hoi An!

Hur kan man motstå detta liksom?!
Hur kan man motstå detta liksom?!

Det blev återigen nattbuss. Rutinerade som vi numera är lyckades vi ta de bästa sätena längst bak, ni vet, de där tre sätena som sitter ihop 🙂 Så himla mysigt! Trots det hade både jag och Veronica vansinnigt svårt att somna denna gång. Inte förens vi pillat i oss lite mariekex när vi tog ett kissestopp efter midnatt kunde vi roa ner oss och slumra till. Så vaknade vi inte förens vi var framme! Och som Veronica skriver på sin blogg så uppstod det kärlek vid första ögonkastet. Gatorna gapade mer eller mindre tomma och sval, ren luft, tyngd av små svävande vattendroppar, fyllde våra lungor. Dimman var tjock och vi kunde inte ens ana de höga bergen som sträcker sig högt runt den lilla byn, inte förens sista dagen fick vi se skymten av dem. Men vi hade ju sett på vykorten och var nöjda med det. Det kändes ändå som en oändlig frihet att vara så nära naturen och slippa all stress och hets.

Så himlans dimmigt!
Så himlans dimmigt!

Dessutom hade vi bestämt oss för att verkligen lyxa till det här i Sapa. Vi hade bokat in oss på ett (enligt vår budget) riktigt lyxhotell! Rummer var stort och rymligt, rena fräscha trägolv, stor toalett med separat duschkabin, balkong och en bamsestor säng med härligt fluffiga kuddar och täcken. Det fanns även en vattenkokare, elektriska värmefiltar och, min favorit, en värmefläkt med lampa! Kändes som självaste solen lyste på oss där inne på rummet! Helt UNDERBART!

Glad tjej i lyxförpackning!
Glad tjej i lyxförpackning!

Första dagen gick mest åt till att bara njuta av lyxen! Mysa i en varm säng, dricka te, äta frukt och se på film. Hur bra får man ha det egentligen?!

Mys!!
Mys!!

Vietnams huvudstad

Då har vi besökt huvudstaden här i Vietnam också… jag vet i tusan hur det ska gå för mig i Indien alltså, det här med massa människor och trafik! Det är inte riktigt min grej! Men som alltid lyckades jag och Veronica locka fram lite charm även med denna stad : ) Vi lärde oss ganska snabbt hur vi skulle korsa gatorna, trots att det var trafik åt alla håll, hela tiden… man väntar tills det tunnar ut en aning, sen går man mycket långsamt rakt över gatan, ser till att alla mopeder och bilar ser en, och fortsätter gå i konstant långsam hastighet. Ibland kan man få stanna till lite mitt i gatan, men vad som än händer, BACKA INTE! då blir man garanterat påkörd… det fick Veronica lära oss : D haha (ingen fara mamma, hon fick inte ens ett blåmärke).

IMG_2881

Annars var den stora grejen med Hanoi att smaka på riktig vietnamesisk StreetFood. Vi tyckte att det var lite svårt till en början att hitta alla de små gömda gatuköken, vi hade föreställt oss att det skulle grillas grillspätt och serveras nudlar från portabla grillar och stormkök, så som vi sett tidigare på vår resa. Men här upptäckte vi efter ett tag att det kunde vara som små, små restauranger, inkilade i husen längst med gatorna…
Vi hoppade in på första bästa och slog oss ner på de ljusblå plastpallarna och väntade på en meny, eller i alla fall en reaktion från de som jobbade där. Inget av det verkade vara aktuellt, så vi tittade runt lite, väntade och hoppades på det bästa. Som tur var satt det två kvinnor vid plastbordet bredvid som också såg ut att vänta på mat. Vi gjorde som de : ) Tydligen är det vanligt att de små restaurangerna specialiserar sig på en maträtt och går man dit så är det den maten man blir serverad.
Efter en stund kom det in sallad, rispapper, vinäger och en friterad pannkaka (med betoning på friterad) fylld med torkade räkor med skal och böngroddar. Vi kikade över till kvinnorna som i en tyst överenskommelse gladeligen instruerade oss hur vi skulle vika in salladen och pannkakan i rispappret. Både Veronica och jag var djupt imponerade över hur fantastiskt gott det var! Den färska krispiga salladen och den varma, knapriga pannkakan…

Fösta streetfooden : ) mums!
Fösta streetfooden : ) mums!

Efter detta gjorde vi ytterligare några försök att hitta fler utsökta specialitéer. Vi åt blad annat det godaste riset jag någonsin smakat! Och kom vi till ett ställe som vi inte riktigt förstod vad vi skulle göra eller beställa in så fanns det alltid någon att härma : ) Spännande!

Här har vi det goda riset!
Här har vi det goda riset!
Mycket friterat, smaskens så klart : D
Mycket friterat, smaskens så klart : D
De här var ett av paren vi härmade när vi beställde in street food.
De här var ett av paren vi härmade när vi beställde in street food.
Efter all konstig mat tog vi oss en riktigt god kopp kaffe. Kaffe med grädde : ) haha
Efter all konstig mat tog vi oss en riktigt god kopp kaffe. Kaffe med grädde : ) haha

Tåg i Vietnam

När vi tillsist blev tvungna att lämna vår lilla favoritstad Hoi An för att ta oss till huvudstaden Hanoi bestämde vi oss för att lyxa till det med tåg! Nog för att vi inte brukar ha några större problem med att sova på bussar och så, men jag tyckte det var kul med lite omväxling! Vi tog naturligtvis det flottaste platserna – mjuka sängar i 4-bädds rum. Jag och Veronica fick överslafarna. Fantastiskt bra! Jag sov som en stock, säkert 8 timmar av 16!

Redo att resa vidare!
Redo att resa vidare!
Tåget rullar in...
Tåget rullar in…
Breder ut mig i sängen!
Breder ut mig i sängen!
Och landskapet bläddrar förbi utanför fönstret.
Och landskapet bläddrar förbi utanför fönstret.
Risfält...
Risfält…
Toaletten var kanske inte så kul... svårt att stå still när det skumpar omkring i tåget, ni kan tänka er hur det luktar urin! Tur att fönstret var öppet. Dessutom var det ju hål rakt ner till rälsen, så man blev nästan vindtorkad när man satt där på huk *haha
Toaletten var kanske inte så kul… svårt att stå still när det skumpar omkring i tåget, ni kan tänka er hur det luktar urin! Tur att fönstret var öppet. Dessutom var det ju hål rakt ner till rälsen, så man blev nästan vindtorkad när man satt där på huk *haha

Lästa ut Ove-boken (En man som heter Ove) också… en bok som ja tyckte var rätt trög i början men som inte ens jag kunde annat än älska tillslut. Här kommer mitt favoritcitat:

IMG_2872

Mysigaste byn i Vietnam

Trots att största tiden av dagarna gick åt till möten med olika skräddare, kreativa ritningar och söka inspiration på internet så hann vi verkligen njuta av den lilla byn! Vi älskade uppbyggnaden av byn, speciellt den gamla delen ska vi kanske lägga till : ) De gamla stenhusen och de nötta gatorna, kanalen, båtarna, alla färger…

Lite lagom med folk
Lite lagom med folk
Gamla hus
Gamla hus
Båtarna
Båtarna
massor av färg
massor av färg

Och så hade de givetvis en marknad… vi gillar ju marknader : )

Massa spännande
Massa spännande
Grön frukt
Grön frukt
Musslor?
Musslor?

Vi tillbringar mycket tid till att äta också! Det går ju åt massor av energi när man ska vara så himla kreativ hela tiden : )

På en takterass vi den lilla floden.
På en takterass vi den lilla floden.
Det här stället såg mysigare ut än vad maten var god...
Det här stället såg mysigare ut än vad maten var god…

På kvällarna när vi gick runt tändes alla färgglada små lyktor överallt och ur små högtalare runt om i byn hördes musik, lugn, plingande vietnamesisk musik – så himla läckert!

Favorit utsmyckningen! Det är nappflaskor som de har målat på och hängt en lampa i : ) Fint!
Favorit utsmyckningen! Det är nappflaskor som de har målat och hängt upp en lampa i : ) Fint!
Hon säljer små lyktor som man sänker ner i vattnet så att de kan flyta runt. Fint! Men lite mycket påprackningsvarning.
Hon säljer små lyktor som man sänker ner i vattnet så att de kan flyta runt. Fint! Men lite väl mycket påprackningsvarning.
Alla fina båtar och sånt med : )
Alla fina båtar och sånt med : )

Shopping när den är som bäst!

Vanligtvis är jag inget direkt stort fan av shopping alls. Det är inte ovanligt att jag hittar både ett och två hål i kläderna innan jag masar mig ut för att leta ersättningsplagg. Men HÄR, i Hoi An, är det något helt annat! Tänk dig att du får gå in på internet, kolla upp vilka kläder du vill, vilka modeller som helst, klippa klistra tills du får det som du vill ha det, och sen bara säga att “så här vill jag ha det!” och nästa dag kommer du tillbaka och simsalabim så hänger plagget där! Du testar, drar lite försiktigt i tyget, kanske lite stramare här, eventuellt lite större där… och på tredje dagen så sitter det som ett smäck! Perfekt och lagom, just för dig! Unikt, speciellt, originellt och spännande! DET kallar jag bra shopping!

Jag kan väl inte direkt kalla det snorbilligt eftersom varje plagg kostar ca 350 kr. Men med tanke på att kläderna är helt sydda efter mig och min kroppsform, samt att de flesta modeller jag valt ändå hade kostat kanske 300kr mer (till och med upp mot 2000kr mer!) om jag köpt det i butik så kan man ju tycka att det är okej : D

Massor av tyger!
Massor av tyger!

Det svåraste med hela processen var nog egentligen att hitta bra tyger som man tror kan passa. Jag har ju verkligen ingen erfarenhet om vad man ska tänka på, supersvårt att tänka sig hur det skulle se ut till slut! När jag skulle sy upp min favorit, en höstjacka, blev jag verkligen ambivalent. Det slutade med att jag fick åka runt med moped och besöka en massa olika lager i jakt på det rätta tyget! Det hela slutade med att hon trollade fram det bakom kulisserna när jag kom tillbaka igen : ) Men såhär bra blev det (!) :

Bilden jag hittade på internet!
Bilden jag hittade på internet!
Så här blev den!!
Så här blev den!!
Så himla fin!!!
Så himla fin!!!

Här kommer några andra kläder jag lät sy upp:

Kopia av Tiger of Sweden...
Kopia av Tiger of Sweden…
Kavaj nr2 - vardagskavajen : D
Kavaj nr2 – vardagskavajen : D
Skjorta med kokosnöts-knappar
Skjorta med kokosnöts-knappar
Den här blev så himla fin!
Den här blev så himla fin!
En klänning till : D
En klänning till : D
Tro det eller ej, men jag passade på att sy upp ett par salsa skor också! Wii! Nu ska jag bara börja dansa igen!
Tro det eller ej, men jag passade på att sy upp ett par salsa skor också! Wii! Nu ska jag bara börja dansa igen!

Hoi An

Den lilla skräddarbyn är verkligen något alldeles speciellt. Gatorna är små och krokiga och skräddarbutikerna ligger omvartannat, varvat med några skobutiker och väskaffärer, den ena butiken mer färgglad än den andre. Vi har naturligtvis beslutat att ta tillfället i akt att låta sy upp diverse kläder under vår vistelse. Vår första dag gick åt att leta modeller på internet samt att hälsa på några olika skräddarbutiker för att se om de verkar bra. Hotellet som vi bor på rekommenderade en butik som heter Blue och efter lite research verkar det faktiskt som en bra deal.

Igår tillbringade vi mer eller mindre hela dagen åt att visa bilder, förklara, beskriva, rita, måtta, välja färger och fabrik… inte alldeles lätt! Idag ska vi se hur långt de har kommit, prova, måtta om och hoppas på det bästa! Nästan varje gång vi går in i en skräddarbutik möts vi av glada kunder som lovordar stället, så om ryktena stämmer ska det alltså vara riktigt, riktigt bra! Vi får väl se : )

img_2357

img_2358

Blir spännande att se vad det blir!
Blir spännande att se vad det blir!

Buss 18 timmar

Runt lunch bar det av mot Hoi An, den lilla skräddarbyn. Bussen skulle ta 18 timmar!!! Det är bara att bita ihop tyckte jag och Veronica… så det gjorde vi! Första sträckan till Nha Trang gick strålande bra. Vi fick de tre sätena längst bak som sitter ihop och som är nästan fullängd på. Det tog inte lång stund innan vi somnade. Utanför fönstret bläddrades vackra vyer förbi, berg, risfält, sjöar… Mycket vackert!

Utsikt från bussen
Utsikt från bussen

I Nha Trang hade vi en timme middagsstopp varpå vi stötte på lite problem… det handlade om försvunna tröjor och otrevliga vietnameser, men mer om det kan ni läsa på Veronicas blogg. Hur som helst så löste det sig tillsist och resan kunde fortsätta. Vi vaggades åter igen till sömns på bussen och det var inte många gånger jag vaknade innan vi slutligen stannade i Hoi An. Vad hände med alla 18 timmar egentligen?! De bara försvann : )

Mui Ne

Bussen tog sex timmar från Ho Chi Minh City och trots att vi åkte på morgonen var vi glada att det var en sovbuss med liggsäten. Jag tror jag sov nästan hela vägen!

Nästa destination: Mui Ne
Nästa destination: Mui Ne

Mui Ne var inte riktigt vad vi hade hoppats på… det var blåsigt, mycket blåsigt! Perfekt för de som gillar vindsurfing! Inte så perfekt för oss : P

En vindsurfares paradis.
En vindsurfares paradis.

Vi gick istället på bikini-jakt och hittade faktiskt båda två varsin! Så köpte vi massa god frukt som vi festade på rummet framför en film : ) Mysa kan vi!

Fick ju lov att i alla fall inviga den nya bikinin!
Fick ju lov att i alla fall inviga den nya bikinin!
Filmkväll!!
Filmkväll!!

För att känna att vi gjort någonting i denna lilla blåsiga by bokade vi på en utflykt till sanddynorna i soluppgången. Det blev en trevlig liten utflykt. Vi var inte direkt ensamma, men det var heller inte så mycket folk som vi Ankor Wat! Vi slog oss ner i den svala sanden och beundrade det stora runda klotet som steg bortom horisonten. Läckert!

Sanddynor
Innan solen gick upp
Tjohoo!
Tjohoo!

I utflykten ingick också ett besök i fiskebyn och en vandring till ett vattenfall som vi inte vet om det verkligen existerar… Vandringen var dock lugn och fridfull och leden var utgjord av en långgrund bäck som slingrade sig längst foten av ett berg. Vattnet var svalt och sanden var mjuk, men bäcken blev djupare och djupare, tillsist fick vi lov att vända och gå tillbaka : )

Fiskarbyn och alla dess färglada små båtar
Fiskarbyn och alla dess färglada små båtar
Här rensas det fisk!
Här rensas det fisk!
Det var fler som utnyttjad den fina leden
Det var fler som utnyttjad den fina leden – snabbaste vägen!