Ho Chi Minh City

Nu var det flera dagar sedan vi anlände Vietnam och än så länge kan jag väl inte riktigt påstå att jag trivs som fisken. Vårt första stop var i Saigon, numera känt vid namnet Ho Chi Minh City. En stor stad med mycket utbud av det mesta. Rent och fint på gator och i parker – stor skillnad från Kambodja.
Staden i sig upplevde jag som stressig. Mycket trafik, 1/3 bilar och 2/3 mopeder – inte en enda tuk-tuk dock! Människorna i staden var också stressade och efter att ha tillbringat en dryg vecka på slow-motion stranden i Shianoukville kändes det mycket frustrerande att behöva fatta nya beslut snabbt. Men, som alla nya platser så hade även HCMC sin charm! Inte minst på kvällarna då de ställde ut röda små plaststolar framför barerna, långt ut i vägen, som fylldes upp av människor som drack drinkar och tittade på alla bilar, mopeder och människor som trängdes förbi på den avsmalnade gatan : )

Jag och Veronica bestämde oss för att tillbringa en dag i staden innan vi ville dra oss ut mot kusten igen, i hopp om att få lite lugn och ro. Vi tillbringade dagen strosandes på gatorna och på kvällen bestämde vi oss att gå på en berömd Puppet-show! På biljetten stod det högst upp i hörnet att om man inte har sett en puppet-show så har man inte upplevt Vietnam fullt ut. Ett måste helt enkelt!

Storstadspromenad
Storstadspromenad
Redo för Water Puppet Show!
Redo för Water Puppet Show!

Showen var intressant. Scenen var en vattenfylld bassäng med ett stort hus i bakgrunden och sex stycken musikanter, tre stycken på varsin sida av bassängen. De spelade musik på sina 16 olika vietnamesiska instrument samtidigt som de genom sånger berättade sagor om vad som hände på scenen, allt på vietnamesiska förstås. Dockorna på scenen rörde sig fram och tillbaka i vattnet, om varandra, de hoppade och skvätte vatten, lekte och busade med publiken. Flera av dockorna hade festliga effekter som tex drakar som sprutade vatten, en docka rökte pipa så det sprutade rök ur både öron, näsa och mun(!), den sista draken sprutade till och med blixtrande eld : ) Varken jag eller Veronica kunde räkna ut hur de bar sig åt med alla dockorna och dess rörelsemönster! Dessutom tappade vi räkningen på alla olika dockor och karaktärer redan efter några minuter. Föreställningen var uppbyggd på en mängd mini-senarion och det var ganska enkelt att förstå vad berättelsen handlade om, trots att vi inte förstod ett ord av vad som sades. Minst sagt intressant!

Mycket märklig show men fascinerande!
Mycket märklig show men fascinerande!

På kvällen mötte vi upp två tyska killar som hade bott på samma hostel som oss i Phnom Penh. Vi åt vietnamesisk mat och satt på röda små plaststolar långt ut i gatan och tittade på folk : ) Så kan man också fira Alla Hjärtans Dag!

Röda plast stolar
Röda plast stolar
Alla Hjärtans Dag
Glad Alla Hjärtans Dag

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s